Ett investeringssparkonto (ISK) är en särskild sparform för privatpersoner i Sverige, där beskattningen av sparandet är mycket smidigt för spararen eftersom det sker genom schablonbeskattning. Du öppnar ett ISK hos någon av de aktörer som tillhandahållare ISK – till exempel din bank eller värdepappersmäklare – och använder sedan ditt ISK för att köpa och sälja värdepapper såsom aktier och fondandelar.
Det är tillhandahållaren som skickar in information om ditt ISK till Skatteverket, och därefter räknar Skatteverket ut vad du ska betala i skatt och ser till att beloppet hamnar förtryckt på din deklarationsblankett.
Om du tidigare har handlat med värdepapper utanför ett ISK är du förmodligen van vid att betala skatt på realiserade vinster och göra avdrag för realiserade förluster. Så fungerar det inte när du handlar i ett ISK, utan du beskattas istället baserat på innehav och insättningar. Hur mycket du ska betala påverkas av statslåneräntan, och eftersom vi under många år haft en mycket låg statslåneränta i Sverige har schablonbeskattning av ISK också blivit mycket låg.
Att använda ett ISK
När du öppnar ett ISK konto, till exempel hos en bank eller värdepappersmäklare, kommer du att få tillgång till en handelsplattform på internet som du loggar in till för att genomföra dina köp och försäljningar. Där är det också enkelt för dig att hålla koll på ditt ägande, dina insättning, dina uttag, hur dina investeringar har utvecklats, och så vidare.
Vill man inte använda en handelsplattform på nätet så är det inte obligatoriskt, eftersom det finns aktörer som låter dig göra transaktioner via telefonsamtal eller personligt besök på kontoret istället. Räkna dock med att betala betydligt högre courtage (köp- och säljavgifter) för sådana transaktioner. Vill man bara göra några få, långsiktiga investeringar kan det fungera, men vill du kunna göra mer frekventa köp- och försäljningar kommer de höga courtagen att ha stor påverkan på ditt sparande. Tänk på att varje hundralapp du betalar i courtage är en hundralapp du kunde ha investerat istället.
Kan jag ha flera ISK?
Ja, det är tillåtet att ha flera stycken ISK.
Det kan löna sig att vara en välinformerad konsument och skaffa sig ISK hos flera olika tillhandahållare, för att dra nytta av deras olika styrkor. Kanske upptäcker du till exempel att din vanliga bank ger dig bäst villkor för fondsparande i ISK, medan en av aktiemäklarna online ger dig lägre courtage för din handel med aktier i ett ISK.
Så beräknas ISK-skatten för deklarationen 2021
- Först räknar vi fram kapitalunderlaget för ditt ISK. Lägg ihop tillgångarna i ditt ISK vid ingången av varje kvartal + summan av samtliga insättning under beskattningsåret. Dela beloppet med fyra. Nu har du kapitalunderlaget. Viktigt: En överföring från något av dina andra ISK räknas inte som en insättning.
- Nu är det dags att räkna fram schablonintäkten, den fiktiva intäkt som du kommer att betala 30% skatt på. Schablonintäkten för deklarationen 2021 är 1,25% av kapitalunderlaget. (Faktorn 1,25% är inte fast, utan varierar från år till år, baserat på statslåneräntan. Du kan läsa mer om detta längre ned.)
Exempel: Kapitalunderlaget för ditt ISK är 100 000 kronor. Schablonintäkten är 100 000 kronor x 1,25% = 1 250 kronor.
På dessa 1 250 kronor ska du betala 30% skatt.
1250 x 30% = 375 kronor.
Eftersom 30% av 1,25% är 0,375% blev skatten alltså 0,375% av kapitalunderlaget.
Kapitalunderlaget 100 000 kronor x 0,375% = 375 kronor.
ISK-skatten hänger ihop med statslåneräntans nivå
Hur hög ISK-skatten blir för dig beror inte bara på värde och insättningar till ditt investeringssparkonto, utan statslåneräntan spelar också in. Kortfattat kan man säga att om statslåneräntan går upp så går även skatten för ISK upp. Eftersom vi under många år haft en så låg statslåneränta i Sverige har skatten på ISK också blivit mycket låg.
Istället för att betala 30% skatt på verkliga realiserade vinster (som du gör i en aktiedepå) betalar du 30% skatt på en fiktiv schablonintäkt i ditt ISK. Denna schablonintäkt räknas fram med hjälp av statslåneräntan som den var den 30 november året föregående år.
För att ta fram schablonintäkten tar du kapitalunderlaget och multiplicerar det med en faktor, och denna faktor är statslåneräntan + 1 procentenhet, dock alltid lägst 1,25%.
Exempel:
- Statslåneräntan är 2%. 2 + 1 = 3. Faktorn du ska multiplicera kapitalunderlaget med är 3%.
- Statslåneräntan är 0,1%. 0,1 + 1 = 1,1. Eftersom detta är lägre än 1,25% ska du multiplicera kapitalunderlaget med 1,25%.