L.L. Zamenhof

L.L. Zamenhof lanserade år 1887 språket esperanto, som var tänkt att underlätta kommunikationen mellan människor av olika ursprung. Zamenhof hade arbetat fram språket några år tidigare, och hjälp av romanska ord och en förenklad slavisk grammatik.

Bakgrund

ll-zamenhofL.L. Zamenhof föddes i december 1859 i staden Białystok, som på den tiden var en del av det ryska imperiet. Födelsedatumet var den 15 december enligt den då rådande gregorianska kalendern, vilket motsvarade 3 december i den julianska kalendern.

Zamenhofs föräldrar var judar av polsk-litauiskt ursprung. Vid den här tiden var en stor andel av befolkningen i Białystok judisk. Zamenhof lärde sig flera språk under sin uppväxt, inklusive jiddisch, och ryska (troligen en vitrysk variant). Den ryske tsaren hade gjort det olagligt att tala polska offentligt, men språket användes privat i Białystok så Zamenhof lärde sig även det. Zamenhofs far talade förutom ryska även tyska och franska och undervisade i dessa båda språk, och lärde sin son att tala båda.

I skolan studerade den unge Zamenhof de klassiska språken latin, grekiska, armeniska och hebreiska. Senare i livet lärde han sig en del engelska, men enligt egen utsago blev han aldrig särskilt bra på det. Han var även intresserad av italienska och litauiska.

Zamenhof lärde sig det nya språket Volapük när det lanserades av Johann Martin Schleyer på 1880-talet, men hade vid den här tidpunkten redan långtgående planer på att lansera ett eget språk som till skillnad från Volapük inte skulle hämta huvuddelen av sin vokabulär från engelskan.

Längtan efter ett enande språk

Białystok
Białystok

Zamenhof växte upp i en stad där en majoritet av befolkningen var judar som talade jiddisch, katolska polacker som talade polska (privat) och vitryssar som talade vitryska. I Białystok levde även betydande grupper av rysktalande ryssar, tysktalande tyskar, litauer som talade litauiska och lipka-tatarer som inte talade tatariska utan något av de andra dominerande språken i Białystok.

Zamenhof såg med sorg och frustration på hur olika konflikter blossade upp mellan de olika grupperna i staden och drog slutsatsen att en stor del av problemen med hat och fördomar berodde på de missförstånd som uppstod då man saknade ett gemensamt språk som alla kunde förstå. Zamenhof tänkte sig att mängden konflikter skulle minska om det fanns ett neutralt språk som alla kunde använda, oavsett etnisk, religiös och språklig bakgrund.

Som student flyttade Zamenhof till Warszawa och under sin studietid där försökte han skapa ett nytt språk. Språket hade mycket komplicerad grammatik, vilket gjorde det svårt att lära sig. Det var först senare, när Zamenhof studerade engelska, som han beslutade sig för att skapa ett internationellt språk med enkel grammatik.

År 1878 hade Zamenhof tagit fram grunderna till vad han kallade för Lingwe uniwersala (universalspråket), men det kom att dröja nästan tio år innan hans första guide till språket publicerades. Efter att ha tagit examen i Warszawa studerade Zamenhof medicin, först i Moskva och sedan i Warszawa, och 1885 erhöll han sin universitetsexamen och började arbeta som läkare i staden Veisiejai i nuvarande Litauen. Från 1886 och framåt var Zamenhof verksam som ögonläkare i Płock (i nuvarande Polen) och Wien (i nuvarande Österrike) samtidigt som han arbetade vidare på sitt universalspråk och försökte få ihop pengar till att ge ut en bok om det.

År 1887 erhöll Zamenhof den finansiella hjälp han behövde för att publicera boken Международный язык. Предисловие и полный учебник. Hjälpen kom från hans blivande fru Klaras familj, hon fick tillåtelse av sin far att använda hemgiften för att finansiera boken. Boken var skriven på ryska och titeln betyder ungefär ”Internationellt språk. Introduktion och komplett textbok.” Zamenhof publicerade inte under sitt riktiga namn utan använde sig av pseudonymen Doktoro Esperanto, vilket betyder den hoppfulle doktorn. Zamenhof själv kallade sitt språk Lingvo internacia – internationellt språk – men tidiga användare av språket började kalla det esperanto istället efter pseudonymen. Snart antogs detta som språkets officiella namn.

Övrigt

  • År 1879 skrev Zamenhof en grammatikguide för språket Jiddisch, men den publicerades först några år senare i tidningen Lebn un visnshaft.
  • Efter att en våg av pogromer svept genom det ryska imperiet anslöt sig Zamenhof år 1882 till den spirande sionistiska rörelsen Hibbat Zion. Han lämnade rörelsen fem år senare, och år 1901 publicerade han ett ställningstagande på ryska där han argumenterad för att det sionistiska projektet inte kunde lösa det judiska folkets problem.
  • År 1914 tackade Zamehof nej till medlemskap i TEHA, en nyskapad organisationen för judiska esperantister, eftersom han ansåg att alla former av nationalism var skadliga för mänskligheten.
  • Zamenhof propagerade för homarianismo, en slags medmänsklighetslära som han utvecklade under början av 1900-talet baserat på tankegods från den berömda judiske läraren Hillel den äldre. Zamenhof hoppades att homarianismo skulle kunna fungera som en enande kraft mellan människor, precis som språket esperanto.

Död

Zamenhof avled i Warszawa den 14 april 1917. Han begravdes på den stora judiska begravningsplats som ligger invid gatan Okopowa i Warszawa.

Efterlevande

Zamenhof fick tre barn tillsammans med sin hustru Klara: Adam, Zofia och Lidia. Alla tre dödades av nazisterna. Adam sköts i koncentrationslägret i Palmiry redan år 1940, och Zofia och Lidia avled i koncentrationslägret Treblinka. Lidia är känd för sitt engagemang inom in esperantorörelsen under mellankrigstiden, och Adams son Ludwik var aktiv inom rörelsen efter andra världskriget. Du kan läsa mer om Lidia och Ludwik på sidan om esperantos historia.

Namn

L.L. Zamenhof föddes i det ryska imperiet och hans föräldrar gav honom de hebreiska förnamnen Eliezer Levi. Leyzer är hur Eliezer vanligen skrivs på Jiddisch, och denna variant användes på födelsebeviset. På ryska registrerades han som Лейзер Заменго́в, det vill säga Leyzer Zamengov.

Under tonåren använde han sig både av namnet Leyzer och av den ryska motsvarigheten Lazar (Ла́зарь). I vissa ryska dokument förekommer efternamnet Markovich, i enlighet med den efternamnstraditionen där faderns förnamn används för att skapa barnets efternamn.

Under universitetstiden började han använda sig av det ryska namnet Лю́двик istället för Ла́зарь. Лю́двик är den ryska motsvarigheten till Ludwig, och transkriberas vanligen Lyudovik eller Ludovic.

Efter läkarexamen började han skriva under dokument med Dr L.L. Zamenhof, för att undvika att blandas ihop med sin bror Leon som använde sig av Dr. L. Zamenhof.